Skapar du en omvårdnadsplan för minskad hjärtminutvolym? Eller har du eller någon i din närhet fått diagnosen det?
Denna guide förklarar orsakerna till minskad hjärtminutvolym, hur den diagnostiseras och hur den kan hanteras för att hjälpa dig förstå allt du behöver veta om detta tillstånd.
Nedan finns en innehållsförteckning som hjälper dig att enkelt hitta den information du letar efter:
- Vad betyder minskad hjärtminutvolym?
- Vad orsakar minskad hjärtminutvolym?
- Vilka är symtomen på minskad hjärtminutvolym?
- Hur bedöms minskad hjärtminutvolym?
- Vad är det önskade resultatet för personer med nedsatt hjärtminutvolym?
- Vilka omvårdnadsinsatser görs för personer med nedsatt hjärtminutvolym?
- Sammanfattning av vårdplan för minskad hjärtminutvolym
Vad betyder minskad hjärtminutvolym?
Hjärtminutvolym är mängden blod som hjärtat pumpar på en minut. Det är produkten av hjärtfrekvens (antalet hjärtslag per minut) och slagvolym (mängden blod som pumpas per slag), och det anges vanligtvis i ett värde av liter/minut. Normal hjärtminutvolym är vanligtvis mellan 4 och 8 liter per minut, och minskad hjärtminutvolym innebär att utflödet är lägre än 4 liter/minut. Hjärtvolymen beror främst på fyra faktorer:
- Puls: Hur snabbt hjärtat slår
- Kontraktilitet: Hur mycket hjärtmuskeln kan dra ihop sig
- Preload: Hur mycket ventriklarna sträcker sig när hjärtmuskeln slappnar av och låter kamrarna fyllas med blod
- Efterbelastning: Kraften ventriklarna måste verka mot för att pumpa blod
En person med ett friskt hjärta pumpar tillräckligt med blod för kroppens metaboliska krav. Minskad hjärtminutvolym innebär att det inte finns tillräckligt med blod som pumpas och distribueras av hjärtat för att tillgodose kroppens behov.
Detta kan vara ett allvarligt problem eftersom kroppen inte får tillräckligt med blod och syre för att utföra normala metaboliska funktioner, vilket kan leda till allvarliga hälsoproblem, inklusive hjärtsvikt.
Vad orsakar minskad hjärtminutvolym?
Vad är det som gör att hjärtat inte pumpar tillräckligt med blod? Minskad hjärtminutvolym kan uppstå på grund av en mängd olika orsaker. Hjärtvolymen bestäms av flera faktorer, och det kan ibland vara svårt att hitta den exakta orsaken till minskad hjärtminutvolym. Minskad hjärtminutvolym kan uppstå plötsligt eller utvecklas långsamt över tiden.
Seniorer löper större risk att drabbas av minskad hjärtminutvolym eftersom deras ålder ger dem en högre risk för hjärtproblem i allmänhet.
Det finns ingen enskilt vanligaste orsaken, men några av de primära orsakerna till minskad hjärtminutvolym är:
| Valvulär hjärtsjukdom | Kroniskt högt eller lågt blodtryck | Anafylaxi (allvarlig allergisk reaktion) |
| Streptokock-toxisk chocksyndrom (STSS) | Medfödda hjärtfel | Dålig diet |
| Njursjukdom | Mitral regurgitation (återflöde av blod mellan de två vänstra hjärtkamrarna) | Högt kolesterol |
| Rökning | Diabetes | Elektrolytobalanser (som kalcium eller kalium) |
| Brist på träning | Drog användning | Azotemi (höga nivåer av kväveföreningar i blodet) |
| Dilaterad kardiomyopati (förstoring av en eller flera av hjärtkamrarna) |
Vilka är symtomen på minskad hjärtminutvolym?
Vilka är effekterna av minskad hjärtminutvolym? Nedan är de vanligaste symtomen på minskad hjärtminutvolym, även om inte alla med minskad hjärtminutvolym kommer att drabbas av alla dessa symtom.
| Lågt blodtryck | Trötthet | Svaghet |
| Takykardi (snabb hjärtfrekvens), även vid vila | Svag, oregelbunden puls | Snabb andning |
| Yrsel | Förvirring | Svimning |
| Bröstsmärta | Minskad urinproduktion | Ångest |
| Svullnad av anklar, fötter eller mage | Viktökning | Matt hud som kan vara kall och fuktig |
| Leverförstoring |
Hur bedöms minskad hjärtminutvolym?
Minskad hjärtminutvolym kan endast diagnostiseras av en läkare. Om en patient visar tecken på minskad hjärtminutvolym finns det flera sätt att diagnostisera dem. Det här diagrammet visar vanliga bedömningar som görs för att kontrollera efter minskad hjärtminutvolym och tecken som ofta indikerar att patienten kan ha minskat hjärtminutvolym.
| bedömning | Tecken på minskad hjärtminutvolym |
| Kontrollera pulsen | Svag eller oregelbunden puls |
| Mät hjärtfrekvensen | Mer än 60 slag per minut |
| Lyssna på hjärtljud med ett stetoskop | Hjärtslag låter ofta mjuka och svaga; hjärtat kan också låta oregelbundet |
| Notera andningsfrekvens, rytm och andningsljud | Snabb, ytlig andning, kan kämpa för att hämta andan |
| Kontrollera blodtrycket | Lågt blodtryck |
| Bedöm hudens utseende och temperatur | Kall, fuktig eller blek hud |
| Registrera urinproduktion och hur ofta patienten kissar | Låg urinproduktion, ofta<30 ml/hour |
| Kontrollera om det finns bröstsmärtor | Bröstsmärta förekommer ofta |
| Ta en lungröntgen | Röntgenbilder kan visa vätskeansamling i lungorna eller ett förstorat hjärta |
| Beställ ett ekokardiogramtest | Hjärtat kan vara förstorat, pumpa snabbare än normalt och/eller inte fyllas ordentligt |
| Fråga om trötthet eller svaghet | Upplever ofta trötthet och trötthet |
| Mät syremättnad med pulsoximetri | Förändringar i syremättnad är ett tidigt tecken på minskad hjärtminutvolym |
| Inspektera för vätskeretention eller viktökning | Behåller ofta vätska i extremiteterna och/eller upplever viktökning |
Vad är det önskade resultatet för personer med minskad hjärtminutvolym?
Beroende på patienten och de bakomliggande orsakerna till minskad hjärtminutvolym finns det olika önskade resultat för att kontrollera och hantera tillståndet. För vissa människor kan deras hjärtminutvolym återställas till en normal, hälsosam nivå, medan för andra är problemet kroniskt och de kommer att behöva göra livsstilsförändringar för att hantera sin minskade hjärtminutvolym.
Bevis på förbättrad hjärtminutvolym inkluderar:
- Blodtryck inom ett normalt intervall för patienten
- Puls stadig och inom 60-100 slag per minut
- Andningen är obearbetad
- Urinproduktion minst 30 ml/timme
- Patienten känner sig mindre svag och trött
- Ingen yrsel eller förvirring
- Huden är varm och vanlig färg
Alla patienter kanske inte kan uppfylla dessa önskade resultat dock. För att nå önskat resultat kan olika omvårdnadsplaner för minskad hjärtminutvolym implementeras, och dessa förklaras i nästa avsnitt.
Vad är omvårdnadsåtgärder för patienter med minskad hjärtminutvolym?
En vårdplan för minskad hjärtminutvolym kommer endast att rekommenderas och införas efter att en grundlig medicinsk bedömning har utförts.
Vanliga omvårdnadsinsatser för minskad hjärtminutvolym inkluderar:
- Ge extra syre (om det behövs)
- Övervaka vätskeintaget, inklusive IV vid behov
- Övervaka patientens hjärtfrekvens
- Övervaka blodtrycket
- Spela in hjärtljud
- Spela in puls
- Bedöm hudens utseende och temperatur (för blekhet, blå färg, fuktighet etc.)
Vissa långsiktiga livsstilsförändringar kan implementeras som en del av en vårdplan för minskad hjärtminutvolym. En läkare kan instruera patienten att:
- Minska natriumintaget (vanligtvis<2000mg a day)
- Minska kaloriintaget för att förlora överflödigt fett och behålla en hälsosammare vikt
- Minska den totala fettkonsumtionen till lägre lipidnivåer
- Öka, minska eller ändra träningsaktiviteten för att behålla styrkan men inte överanstränga hjärtat
Sammanfattning: Sjukvårdsplan för minskad hjärtminutvolym
Minskad hjärtminutvolym är ett ofta allvarligt medicinskt tillstånd som uppstår när hjärtat inte pumpar tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens behov. Det kan orsakas av flera faktorer, av vilka några inkluderar hjärtsjukdomar, medfödda hjärtfel och lågt blodtryck. Personer med minskad hjärtminutvolym har ofta svaga och oregelbundna pulser, snabb hjärtfrekvens, minskad urinproduktion och hud som är kall, blek eller matt ut. De kan också känna sig trötta, svaga och yra.
För att avgöra om en patient har minskat hjärtminutvolym kan en läkare kontrollera patientens puls, övervaka hjärtfrekvensen, kontrollera blodtrycket och lyssna på hjärtat med ett stetoskop, bland andra bedömningar.
Sjukvårdsplanen för minskad hjärtminutvolym kommer att skräddarsys för varje patient, och den kan innefatta övervakning av patientens hjärtfrekvens, blodtryck och vätskeintag. Patienten kan också rekommenderas att göra livsstilsförändringar som att minska natriumintaget och minska kalorierna.