logo

Linux-kommandon fuskblad

Linux, ofta förknippat med att vara ett komplext operativsystem som främst används av utvecklare, kanske inte nödvändigtvis passar den beskrivningen helt. Även om det initialt kan verka utmanande för nybörjare, kan du ha svårt att återgå till dina tidigare Windows-system när du väl har fördjupat dig i Linux-världen. Kraften hos Linux-kommandon för att styra din PC, tillsammans med deras rena användargränssnitt, kan göra det svårt att byta tillbaka till äldre operativsystem. Om du är en utvecklare kan du antagligen relatera till fördelarna och överklagandet med Linux.

För att stödja både utvecklare och nybörjare har vi skapat en omfattande Linux/Unix kommandoradsfuskblad . Detta fuskblad täcker alla grundläggande och avancerade kommandon, inklusive fil- och katalogkommandon, filbehörighetskommandon, filkomprimering och arkivering, processhantering, systeminformation, nätverk och mer med korrekta exempel och beskrivningar. Utöver det tillhandahåller vi alla de mest använda Linux-genvägarna som inkluderar Bash-genvägar, Nano-genvägar, VI & Vim-genvägar. Det ger en solid grund för Linux OS-kommandon, såväl som insikter i praktiska tillämpningar.



I slutet av detta fuskblad kommer du att ha en grundläggande förståelse för Linux/Unix-kommandon och hur det gör utvecklingen enkel för utvecklare.

Linux-kommandon fuskblad

Linux-kommandon fuskblad

Vad är Linux?



Linux är ett UNIX-liknande operativsystem med öppen källkod. Ett operativsystem är en programvara som direkt hanterar ett systems hårdvara och resurser, som CPU, minne och lagring. OS fungerar som ett GUI genom vilket användaren kan kommunicera med datorn. OS sitter mellan applikationer och hårdvara och gör kopplingarna mellan all din programvara och de fysiska resurserna som gör jobbet.

Linux Kommandolista – Innehållsförteckning

Grundläggande Linux-kommandon med exempel

I detta Linux-fuskblad kommer vi att täcka alla de viktigaste Linux-kommandona, från grunderna till avancerade. Vi kommer också att ge några tips om hur du övar och lär dig Linux-kommandon. Detta fuskblad är användbart för nybörjare och proffs med erfarenhet.

1. Kommandon för fil- och katalogoperationer

Fil- och katalogoperationer är grundläggande för att arbeta med operativsystemet Linux. Här är några vanliga kommandon för fil- och katalogoperationer:



Kommando

Beskrivning

alternativ

hur man konverterar en sträng till en int

Exempel

ls Lista filer och kataloger.
  • -l : Lista i långa format.
  • -a : Inkludera dolda filer dolda
  • -h : Människoläsbara filstorlekar.
  • ls -l
    visar filer och kataloger med detaljerad information.
  • ls -a
    visar alla filer och kataloger, inklusive
  • ls -lh
    visar filstorlekar i ett läsbart format.
CD Byt katalog.
  • cd /sökväg/till/katalog
    ändrar den aktuella katalogen till den angivna sökvägen.
pwd Skriv ut aktuell arbetskatalog.
  • pwd
    visar den aktuella arbetskatalogen.
mkdir Skapa en ny katalog.
  • mkdir min_katalog
    skapar en ny katalog med namnet min_katalog.
rm Ta bort filer och kataloger.
  • -r : Ta bort kataloger rekursivt.
  • -f : Tvinga borttagning utan bekräftelse.
  • rm file.txt
    tar bort filen med namnet file.txt.
  • rm -r min_katalog
    tar bort katalogen my_directory och dess innehåll.
  • rm -f file.txt
    tar bort filen file.txt med våld utan bekräftelse.
cp Kopiera filer och kataloger.
  • -r : Kopiera kataloger rekursivt.
  • cp -r katalogdestination
    kopierar katalogkatalogen och dess innehåll till den angivna destinationen.
  • cp file.txt destination
    kopierar filen file.txt till den angivna destinationen.
mv Flytta/byt namn på filer och kataloger.
  • mv file.txt nytt_namn.txt
    byter namn på filen file.txt till new_name.txt.
  • mv file.txt-katalogen
    flyttar filen file.txt till den angivna katalogen.
Rör Skapa en tom fil eller uppdatera filens tidsstämplar.
  • tryck på file.txt
    skapar en tom fil med namnet file.txt.
katt Visa innehållet i en fil.
  • cat file.txt
    visar innehållet i filen file.txt.
huvud Visa de första raderna i en fil.
  • -n : Ange antalet rader som ska visas.
  • head file.txt
    visar de första 10 raderna i filen file.txt.
  • head -n 5 file.txt
    visar de första 5 raderna i filen file.txt.
svans Visa de sista raderna i en fil.
  • -n : Ange antalet rader som ska visas.
  • svansfil.txt
    visar de sista 10 raderna i filen file.txt.
  • svans -n 5 file.txt
    visar de sista 5 raderna i filen file.txt.
ln Skapa länkar mellan filer.
  • -s : Skapa symboliska (mjuka) länkar.
  • ln -s källfil länknamn
    skapar en symbolisk länk med namnet länknamn som pekar på källfil.
hitta Sök efter filer och kataloger.
  • -namn : Sök på filnamn.
  • -typ : Sök efter filtyp.
  • hitta /sökväg/till/sök -namn *.txt
    söker efter alla filer med filtillägget .txt i den angivna katalogen.

2. Kommandon för filbehörighet

Filbehörigheter på Linux- och Unix-system styr åtkomst till filer och kataloger. Det finns tre grundläggande behörigheter: läsa, skriva och köra. Varje behörighet kan beviljas eller nekas till tre olika kategorier av användare: ägaren av filen, medlemmarna i filens grupp och alla andra.

Här är några kommandon för filbehörighet:

Kommando

Beskrivning

alternativ

Exempel

chmod Ändra filbehörigheter.
  • i : Användar-/ägarbehörigheter.
  • g : Gruppbehörigheter.
  • O : Andra behörigheter.
  • + : Lägg till behörigheter.
  • : Ta bort behörigheter.
  • = : Ange behörigheter uttryckligen.
  • chmod u+rwx file.txt
    ger läs-, skriv- och exekveringsbehörigheter till filens ägare.
chown Ändra filägande.
  • chown användare file.txt
    ändrar ägaren av file.txt till den angivna användaren.
chgrp Ändra gruppägande.
  • chgrp group file.txt
    ändrar gruppägandet av file.txt till den angivna gruppen.
tror Ställ in standardfilbehörigheter.
  • umask 022
    ställer in standardfilbehörigheterna att läsa och skriva för ägaren och skrivskyddad för grupp och andra.

3. Kommandon för filkomprimering och arkivering

Här är några kommandon för filkomprimering och arkivering i Linux:

Kommandon

Beskrivning

alternativ

Exempel

tar Skapa eller extrahera arkivfiler.
  • -c : Skapa ett nytt arkiv.
  • -x : Extrahera filer från ett arkiv.
  • -f : Ange arkivfilens namn.
  • -i : Utförligt läge.
  • -Med : Komprimera arkivet med gzip.
  • -j : Komprimera arkivet med bzip2.
  • tar -czvf archive.tar.gz filer/
    skapar ett komprimerat tar-arkiv med namnet archive.tar.gz som innehåller filerna i katalogen files/.
gzip Komprimera filer.
  • -d : Dekomprimera filer.
  • gzip file.txt
    komprimerar filen file.txt och byter namn på den till file.txt.gz.
blixtlås Skapa komprimerade zip-arkiv.
  • -r : Inkludera kataloger rekursivt.
  • zip archive.zip fil1.txt fil2.txt
    skapar ett zip-arkiv med namnet archive.zip som innehåller fil1.txt och fil2.txt.

4. Processhanteringskommandon

I Linux låter processhanteringskommandon dig övervaka och kontrollera pågående processer på systemet. Här är några vanliga processhanteringskommandon:

Kommandon

Beskrivning

alternativ

Exempel

ps Visa pågående processer.
  • -till : Visa alla processer.
  • ps till
    visar alla pågående processer med detaljerad information.
topp Övervaka systemprocesser i realtid.
  • topp
    visar en dynamisk vy av systemprocesser och deras resursanvändning.
döda Avsluta en process.
  • -9 : Döda en process med våld.
  • döda PID
    avslutar processen med det angivna process-ID.
pkill Avsluta processer baserat på deras namn.
  • pkill process_name
    avslutar alla processer med det angivna namnet.
grepp Lista processer baserat på deras namn.
  • pgrep process_name
    listar alla processer med det angivna namnet.
grepp används för att söka efter specifika mönster eller reguljära uttryck i textfiler eller strömmar och visa matchande linjer.
  • -jag : Ignorera skiftlägesskillnader när du söker.
  • -i : Invertera matchningen och visa icke-matchande linjer.
  • -r eller -R : Sök rekursivt i kataloger efter matchande mönster.
  • -l : Skriv endast ut namnen på filer som innehåller matchningar.
  • -n : Visa radnummer bredvid matchande linjer.
  • -I : Matcha endast hela ord, snarare än partiella matchningar.
  • -c : Räkna antalet matchande rader istället för att visa dem.
  • -Det är : Ange flera mönster att söka efter.
  • -A : Visa rader efter den matchande raden.
  • -B : Visa rader före den matchande raden.
  • -C : Visa rader både före och efter den matchande raden.
  • grep -i hej file.txt
  • grep -v fel file.txt
  • grep -r mönsterkatalog/
  • grep -l nyckelord file.txt
  • grep -n mönsterfil.txt
    I dessa exempel extraherar vi vår desirec-utdata från filnamn (file.txt)

5. Kommandon för systeminformation

I Linux finns det flera kommandon tillgängliga för att samla in systeminformation. Här är några vanliga systeminformationskommandon:

barrelCommand

Beskrivning

alternativ

Exempel

du namnger Skriv ut systeminformation.
  • -a : All systeminformation.
  • uname -a
    visar all systeminformation.
vem är jag Visa aktuellt användarnamn.
  • vem är jag
    visar det aktuella användarnamnet.
df Visa användning av diskutrymme.
  • -h : Människoläsbara storlekar.
  • df -h
    visar diskutrymmesanvändning i ett läsbart format.
av Uppskatta fil- och katalogstorlekar.
  • -h : Människoläsbara storlekar.
  • -s : Visa endast total storlek.
  • du -sh katalog/
    ger den totala storleken på den angivna katalogen.
fri Visa information om minnesanvändning.
  • -h : Människoläsbara storlekar.
  • gratis -h
    visar minnesanvändning i ett läsbart format.
upptid Visa systemets drifttid.
  • upptid
    visar aktuell systemupptid.
lscpu Visa CPU-information.
  • lscpu
    ger detaljerad CPU-information.
lspci Lista PCI-enheter.
  • lspci
    Lista PCI-enheter.
lsusb Lista USB-enheter.
  • lsusb
    listar alla anslutna USB-enheter.

6. Nätverkskommandon

I Linux finns det flera nätverkskommandon tillgängliga för att hantera och felsöka nätverksanslutningar. Här är några vanliga nätverkskommandon:

Kommando

Beskrivning

Exempel

ifconfig Visa information om nätverksgränssnitt.
  • ifconfig
    visar information om alla nätverksgränssnitt.
ping Skicka ICMP-ekoförfrågningar till en värd.
  • pinga google.com
    skickar ICMP-ekoförfrågningar till google.com för att kontrollera anslutningen.
netstat Visa nätverksanslutningar och statistik.
  • netstat -tuln
    visar alla lyssnande TCP- och UDP-anslutningar.
ss Visa information om nätverksuttag.
  • ss -tuln
    visar alla lyssnande TCP- och UDP-anslutningar.
ssh Anslut säkert till en fjärrserver.
  • ssh användare@värdnamn
    initierar en SSH-anslutning till det angivna värdnamnet.
scp Kopiera filer säkert mellan värdar.
  • scp file.txt användare@värdnamn:/sökväg/till/destination
    kopierar säkert file.txt till den angivna fjärrvärden.
wget Ladda ner filer från webben.
  • wget http://example.com/file.txt
    laddar ner file.txt från den angivna URL:en.
ringla Överför data till eller från en server.
  • curl http://example.com
    hämtar innehållet på en webbsida från den angivna URL:en.

7. IO-omdirigeringskommandon

I Linux används IO-omdirigeringskommandon (Input/Output) för att omdirigera standardinmatnings-, utdata- och felströmmar av kommandon och processer. Här är några vanliga IO-omdirigeringskommandon:

css mittknapp

Kommando

Beskrivning

cmd Inmatning av cmd tas från filen.
cmd> fil Standardutdata (stdout) för cmd omdirigeras till fil.
cmd 2> fil Felutgång (stderr) för cmd omdirigeras till filen.
cmd 2>&1 stderr omdirigeras till samma plats som stdout.
cmd1 <(cmd2) Utdata från cmd2 används som indatafil för cmd1.
cmd> /dev/null Slänger stdout av cmd genom att skicka den till null-enheten.
cmd &> fil Varje utdata av cmd omdirigeras till fil.
cmd 1>&2 stdout omdirigeras till samma plats som stderr.
cmd>> fil Lägger till stdout för cmd till filen.

8. Miljövariabelkommandon

I Linux används miljövariabler för att lagra konfigurationsinställningar, systeminformation och andra variabler som kan nås av processer och skalskript. Här är några vanliga kommandon för miljövariabler:

Kommando

Beskrivning

exportera VARIABLE_NAME=värde Ställer in värdet på en miljövariabel.
echo $VARIABLE_NAME Visar värdet för en specifik miljövariabel.
env Listar alla miljövariabler som för närvarande är inställda i systemet.
avaktivera VARIABLE_NAME Avaktiverar eller tar bort en miljövariabel.
exportera -s Visar en lista över alla för närvarande exporterade miljövariabler.
env VAR1=värde COMMAND Ställer in värdet på en miljövariabel för ett specifikt kommando.
printenv Visar värdena för alla miljövariabler.

9. Kommandon för användarhantering

I Linux låter användarhanteringskommandon dig skapa, ändra och hantera användarkonton på systemet. Här är några vanliga kommandon för användarhantering:

Kommando

Beskrivning

WHO Visa vem som för närvarande är inloggad.
sudo adduser användarnamn Skapa ett nytt användarkonto på systemet med det angivna användarnamnet.
finger Visa information om alla användare som för närvarande är inloggade i systemet, inklusive deras användarnamn, inloggningstid och terminal.
sudo avanvändare ANVÄNDARGRUPPNAMN Ta bort den angivna användaren från den angivna gruppen.
sista Visa användarnas senaste inloggningshistorik.
finger användarnamn Ge information om den angivna användaren, inklusive deras användarnamn, riktiga namn, terminal, vilotid och inloggningstid.
sudo userdel -r användarnamn Ta bort det angivna användarkontot från systemet, inklusive deras hemkatalog och tillhörande filer. Alternativet -r säkerställer att användarens filer tas bort.
sudo passwd -l användarnamn Lås lösenordet för det angivna användarkontot, vilket hindrar användaren från att logga in.
su – användarnamn Byt till ett annat användarkonto med användarens miljö.
sudo usermod -a -G GROUPNAME ANVÄNDARNAMN Lägg till en befintlig användare i den angivna gruppen. Användaren läggs till i gruppen utan att ta bort dem från sina nuvarande grupper.

10. Genvägskommandon

Det finns många genvägskommandon i Linux som kan hjälpa dig att bli mer produktiv. Här är några av de vanligaste:

10.1: Bash-genvägskommandon:

Navigering Beskrivning Redigering Beskrivning Historia Beskrivning
Ctrl + A Flytta till början av raden. Ctrl + U Klipp ut/ta ​​bort från markörens position till början av raden. Ctrl + R Sökkommandohistorik (omvänd sökning).
Ctrl + E Flytta till slutet av raden. Ctrl + K Klipp ut/ta ​​bort från markörens position till slutet av raden. Ctrl + G Fly från historiksökningsläget.
Ctrl + B Flytta tillbaka ett tecken. Ctrl + W Klipp ut/ta ​​bort ordet före markören. Ctrl + P Gå till föregående kommando i historiken.
Ctrl + F Flytta ett tecken framåt. Ctrl + Y Klistra in den senast klippta texten. Ctrl + N Gå till nästa kommando i historien.
Alt + B Flytta tillbaka ett ord Ctrl + L Rensa skärmen. Ctrl + C Avsluta det aktuella kommandot.
Alt + F Flytta ett ord framåt.

10.2: Nano-genvägskommandon:

Filoperationer Beskrivning Navigering Beskrivning Redigering Beskrivning Sök och ersätt Beskrivning
Ctrl + O Spara filen. Ctrl + Y Scrolla upp en sida. Ctrl + K Klipp ut/ta ​​bort från markörens position till slutet av raden. Ctrl + W Sök efter en sträng i texten.
Ctrl + X Avsluta Nano (fråga om att spara om det ändras). Ctrl + V Scrolla ner en sida. Ctrl + U Klipp ut/återställ den senast klippta texten. Alt + W Sök och ersätt en sträng i texten.
Ctrl + R Läs in en fil i den aktuella bufferten. Alt + Gå till ett specifikt radnummer. Ctrl + 6 Markera ett textblock för kopiering eller klippning. Alt + R Upprepa den senaste sökningen.
Ctrl + J Motivera nuvarande stycke. Alt + , Gå till början av den aktuella raden. Ctrl + K Klipp ut/ta ​​bort det markerade textblocket.
Allt + . Gå till slutet av den aktuella raden. Allt + 6 Kopiera det markerade textblocket.

10.3: VI Genvägskommandon:

Kommando Beskrivning
cw Ändra det nuvarande ordet. Tar bort från markörpositionen till slutet av det aktuella ordet och växlar till infogningsläge.
dd Ta bort den aktuella raden.
x Ta bort tecknet under markören.
R Gå in i ersättningsläge. Skriver över tecken från markörens position tills du trycker på Escape-tangenten.
O Infoga en ny rad under den aktuella raden och växla till infogningsläge.
i Ångra den senaste ändringen.
s Byt ut tecknet under markören och växla till infogningsläge.
dw Ta bort från markörens position till början av nästa ord.
D Ta bort från markörpositionen till slutet av raden.
4dw Ta bort de nästa fyra orden från markörens position.
A Växla till infogningsläge i slutet av den aktuella raden.
S Radera den aktuella raden och växla till infogningsläge.
r Ersätt tecknet under markören med ett nytt tecken som skrivs in från tangentbordet.
i Växla till infogningsläge före markören.
3dd Ta bort den aktuella raden och de två linjerna under den.
ESC Avsluta infognings- eller kommandoradsläge och återgå till kommandoläge.
I Återställ den aktuella linjen till dess ursprungliga tillstånd innan några ändringar gjordes.
~ Byt skiftläge för tecknet under markören.
a Växla till infogningsläge efter markören.
C Ta bort från markörpositionen till slutet av raden och växla till infogningsläge.

10.4: Vim-genvägskommandon:

Normalt läge Beskrivning Kommandoläge Beskrivning Visuellt läge Beskrivning
i Gå in i infogningsläget vid den aktuella markörpositionen. :I Spara filen. i Gå till visuellt läge för att välja text.
x Ta bort tecknet under markören. :q Avsluta Vim. och Kopiera den markerade texten.
dd Ta bort den aktuella raden. :q! Avsluta Vim utan att spara ändringar. d Ta bort den markerade texten.
åå Kopiera den aktuella raden.

:wq

eller

Spara och avsluta Vim. sid Klistra in den kopierade eller raderade texten.
sid Klistra in den kopierade eller raderade texten under den aktuella raden. :s/gammal/ny/g Ersätt alla förekomster av gammalt med nytt i filen.
i Ångra den senaste ändringen.

:ställ nu

eller

:ställ nummer

Visa radnummer.
Ctrl + R Gör om den senaste ångra.

Slutsats

Sammanfattningsvis är Linux ett flitigt använt operativsystem för utveckling och som utvecklare bör du ha kunskap om Linux och dess grundläggande kommandon. I detta fuskblad täckte vi alla kommandon som att skapa kataloger, filkomprimering och arkivering, processhantering, systeminformation, nätverk och mer. Utöver det är detta Linux Cheat Sheet organiserat och kategoriserat, vilket gör det enkelt för utvecklare att snabbt hitta de kommandon de behöver för specifika användningsfall. Genom att använda denna resurs kan utvecklare förbättra sin produktivitet och effektivitet i arbetet med Linux, vilket leder till smidigare och mer framgångsrika utvecklingsprojekt.

PS. Missa inte vårt andra Python-fuskblad för datavetenskap som täcker Scikit-Learn , Pandas och Grunderna i Python .

Vanliga frågor om Linux Commands Cheat Sheet

1. Vad är Linux Cheat Sheet?

När ditt minne misslyckas eller du föredrar att inte lita på linux -hjälp ? i terminalen kommer detta linux-fuskblad till undsättning. Det är svårt att memorera alla viktiga linux Commandsby heart, så skriv ut det här eller spara det på ditt skrivbord för att ta till när du fastnar.

c# lista

2.Vad är grunderna i Linux?

  • Kärna . Baskomponenten i operativsystemet. Utan det fungerar inte operativsystemet. …
  • Systemanvändarutrymme . Det administrativa lagret för uppgifter på systemnivå som konfiguration och mjukvaruinstallation. …
  • Ansökningar . En typ av programvara som låter dig utföra en uppgift.

3. Vad är 777 i Linux-kommandot?

Du kanske har hört talas om chmod 777. Detta kommando kommer ge läs-, skriv- och verkställighetstillstånd till ägaren, gruppen och allmänheten .

4. Hur ser jag vad användare gör i Linux?

Med hjälp av w-kommandot, w kommando i Linux visar inloggade användare och deras aktiviteter.