A Subnätmask är ett numeriskt värde som beskriver en dators eller enhets hur man delar upp en IP-adress i två delar: nätverk portion och värd del. Nätverkselementet identifierar nätverket som datorn tillhör och värddelen identifierar den unika datorn i det nätverket. En IP-adress består av fyra siffror separerade med punkter, till exempel 255.255.255.0 och varje nummer kan vara mellan 0 och 255, med högre värden med fler bitar för nätverket och lägre värden för värden. En subnätmask tillåter enheter på samma nätverk eller över nätverk att interagera med varandra. Varje system har en onormal IP-adress.
I denna Subnetting fuskblad , kommer du att lära dig alla grundläggande till avancerade undernätskoncept, inklusive CIDR-notation, och IPv4-undernätsmasker från XX.XX.XX.XX/0 till XX.XX.XX.XX/32, IPv4 jokerteckenmaskvärden, klassificering av IPv4-adresser från klass A till klass E och mer.

Dessutom, i detta subnätmask-fuskblad kommer du också att utforska privata IP-adresser, speciella IP-adresser och bogon-IP-adresser, vilket ytterligare förbättrar din kunskap om nätverksadressering.
Innehållsförteckning
- IPv4-undernät (med jokerteckenmaskvärden)
- Klassificering av IPV4-adress
- Reserverad IP-adress
- Privata IPv4-adresser
- Speciella IPv4-adresser
- Bogon IPv4-adresser
Vad är subnetting?
Subnät är tekniken att dela upp ett stort nätverk i flera små nätverk. Subnet gör nätverket mer effektivt och enkelt att underhålla. Subnät ger en kortare väg till nätverkstrafik utan att passera genom onödiga routrar för att nå sina destinationer.Subnetting gör nätverksrouting mycket effektivare.
Hur fungerar subnetting?
Låt oss anta vad som händer när det inte finns något subnät i ett stort nätverk som har en miljon enheter anslutna till dem och de har sin unika IP-adress. Nu, vad händer när vi skickar information i det nätverket från en enhet till en annan? I så fall passerar vår data/information genom de flesta onödiga routrar eller enheter tills de hittar en destinationsenhet.

Hur fungerar subnetting?
Tror nu att vi delade upp samma nätverk i mindre undernät. Detta hjälper till att göra dirigeringen av data mer effektiv. Istället för att söka igenom miljontals enheter för att hitta rätt, kontrollerar routrar om destinationens IP-adress faller inom deras räckvidd av subnätenheter. Om det gör det dirigerar de paketet till lämplig enhet. Om det inte gör det vidarebefordrar de paketet till en annan router) kan använda något som kallas a subnätmask för att avgöra vilket undernätverk en enhet tillhör.
Vad är Classful Addressing och Classless Addressing?
I Klassiskt tilltal , delade vi IPV4-nätverket i 5 klasser (Klass A, Klass B, Klass C, Klass D, Klass E) med fast längd. I Classful-adressering tilldelas IP-adresser enligt klasserna A till E. I detta schema beror förändringar i nätverks-ID och värd-ID på klassen.
Å andra sidan, CIDR eller Class Inter-Domain Routing introducerades 1993 för att ersätta klassificerad adressering. Det låter användaren använda VLSM eller Subnetmasker med variabel längd . Så det finns ingen sådan klassbegränsning i klasslös adressering. Slöseri med IP-adresser har förbättrats efter CIDR-adressering.
Vad är CIDR?
CIDR eller Class Inter-Domain Routing låter användaren använda VLSM eller Subnätmasker med variabel längd för att göra IP-adressallokering och IP-routing som möjliggör effektivare användning av IP-adresser.
Regler för att bilda CIDR-block:
- Alla IP-adresser måste vara sammanhängande eller sekventiella.(NID=nätverks-ID, HID=värd-ID)
- Blockstorleken måste vara potensen 2 (2n). Om storleken på blocket är makten 2, blir det lätt att dela upp nätverket. Att ta reda på block-ID är mycket lätt om blockstorleken är av styrkan 2. Exempel: Om blockstorleken är 25sedan kommer värd-ID att innehålla 5 bitar och nätverk kommer att innehålla 32 – 5 = 27 bitar.

- Blockets första IP-adress måste vara jämnt delbar med storleken på blocket. i enkla ord, den minst betydande delen bör alltid börja med nollor i Host Id. Eftersom alla de minst signifikanta bitarna av värd-ID är noll, kan vi använda det som Block-ID-delen.
Exempel: Låt oss kontrollera om IP-adressblocket från 192.168.1.64 till 192.168.1.127 är ett giltigt IP-adressblock eller inte?
- Alla IP-adresser i blocket är angränsande .
- Totalt antal IP-adresser i blocket är = 64 = 2 6
- Den första IP-adressen i blocket är 192.168.1.64. Vi kan observera att värd-ID:t innehåller de sista 6 bitarna, och i detta fall är de minst signifikanta 6 bitarna inte alla nollor. Därför är den första IP-adressen inte jämnt delbar med storleken på blocket.
Som ett resultat uppfyller detta block inte kriterierna för ett giltigt IP-adressblock, och därför är det inte ett giltigt IP-block.
Arbetar med IP-adressblock
En IP-adress är en 32-bitars unik adress med ett adressutrymme på 232. IPv4-adressen är uppdelad i två delar:
- Nätverks ID
- Värd-ID.
Till exempel:- IP-adresser som tillhör klass A tilldelas de nätverk som innehåller många värdar.
- Nätverks-ID:t är 8 bitar långt.
- Värd-ID:t är 24 bitar långt.
Den högre ordningens bit av den första oktetten i klass A är alltid satt till 0. De återstående 7 bitarna i den första oktetten används för att fastställa nätverks-ID. De 24 bitarna av värd-ID används för att bestämma värden i vilket nätverk som helst. Standardsubnätmasken för klass A är 255.x.x.x. Därför har klass A totalt:
2^7-2= 126 nätverks-ID(Här subtraheras 2-adresser eftersom 0.0.0.0 och 127.x.y.z är specialadresser.)
2^24 – 2 = 16 777 214 värd-ID
IP-adresser som tillhör klass A sträcker sig från 1.x.x.x – 126.x.x.x
Hur beräknar man CIDR-notation?
Här, steg-för-steg, kan du beräkna CIDR-notationen för vilken IP-adress som helst:
Steg 1: Hitta först IP-adressen och nätmasken. Ex:- 194.10.12.1 (IP-adress) , 255.255.255.0 (Subnätmask)
Steg 2: Konvertera nätmasken till binär. ( 255.255.255.0 -> 11111111.11111111.11111111.00000000)
Steg 3: Räkna antalet på varandra följande 1:or i den binära subnätmasken.( 11111111.11111111.11111111 )
Steg 4: Bestäm längden på CIDR-prefixet.( 24’ ettor )
Steg 5: Skriv CIDR-notationen. ( 194.10.12.1/24 )
IPv4-undernät (med jokerteckenmaskvärden)
Här i diagrammen nedan kommer vi att se fördefinierade subnätmasker, följt av några förklaringar av vad de betyder.
| CIDR | SUBNET MASK | WILDCARD MASK | ANTAL IP-ADRESSER | # ANVÄNDBARA IP-ADRESSER |
|---|---|---|---|---|
| /32 | 255.255.255.255 | 0.0.0.0 | 1 | 1 |
| /31 | 255.255.255.254 | 0.0.0.1 | 2 | 2* |
| /30 | 255.255.255.252 | 0.0.0.3 | 4 | 2 |
| /29 | 255.255.255.248 | 0.0.0.7 | 8 | 6 |
| /28 | 255.255.255.240 | 0.0.0.15 | 16 | 14 |
| /27 | 255.255.255.224 | 0.0.0.31 | 32 | 30 |
| /26 | 255.255.255.192 | 0.0.0.63 | 64 | 62 |
| /25 | 255.255.255.128 | 0.0.0.127 | 128 | 126 |
| /24 | 255.255.255.0 | 0.0.0.255 | 256 | 254 |
| /23 | 255.255.254.0 | 0.0.1.255 | 512 | 510 |
| /22 | 255.255.252.0 | 0.0.3.255 | 1024 | 1022 |
| /tjugoett | 255.255.248.0 | 0.0.7.255 | 2048 | 2046 |
| /tjugo | 255.255.240.0 | 0.0.15.255 | 4096 | 4094 |
| /19 | 255.255.224.0 | 0.0.31.255 | 8192 | 8190 |
| /18 | 255.255.192.0 | 0.0.63.255 | 16,384 | 16382 |
| /17 | 255.255.128.0 | 0.0.127.255 | 32,768 | 32766 |
| /16 | 255.255.0.0 | 0.0.255.255 | 65,536 | 65534 |
| /femton | 255.254.0.0 | 0.1.255.255 | 131 072 | 131070 |
| /14 | 255.252.0.0 | 0.3.255.255 | 262,144 | 262,142 |
| /13 | 255.248.0.0 | 0.7.255.255 | 524,288 | 524,286 |
| /12 | 255.240.0.0 | 0.15.255.255 | 1 048 576 | 1 048 574 |
| /elva | 255.224.0.0 | 0.31.255.255 | 2,097,152 | 2 097 150 |
| /10 | 255.192.0.0 | 0.63.255.255 | 4,194,304 | 4,194,302 |
| /9 | 255.128.0.0 | 0.127.255.255 | 8,388,608 | 8,388,606 |
| /8 | 255.0.0.0 | 0,255,255,255 | 16,777,216 | 16,777,214 |
| /7 | 254.0.0.0 | 1 255 255 255 | 33,554,432 | 33,554,430 |
| /6 | 252.0.0.0 | 3,255,255,255 | 67,108,864 | 67,108,862 |
| /5 | 248.0.0.0 | 7,255,255,255 | 134,217,728 | 134,217,726 |
| /4 | 240.0.0.0 | 15,255,255,255 | 268,435,456 | 268,435,454 |
| /3 | 224.0.0.0 | 31,255,255,255 | 536,870,912 | 536,870,910 |
| /2 | 192.0.0.0 | 63.255.255.255 | 1,073,741,824 | 1,073,741,822 |
| /1 | 128.0.0.0 | 127.255.255.255 | 2,147,483,648 | 2,147,483,646 |
| /0 | 0.0.0.0 | 255.255.255.255 | 4,294,967,296 | 4,294,967,294 |
Klassificering av IPV4-adress
IPv4-adresser klassificeras i fem klasser: A, B, C, D och E . Den första oktetten (8 bitar) av en IPv4-adress bestämmer adressens klass.
vad är skillnaden mellan en megabyte och en gigabyte
| Klassificering av IP-adresser | Räckvidd | Antal block | Representation i subnätmasken |
|---|---|---|---|
| Klass A | 0.0.0.0-127.255.255.255 | 128 | 255.0.0.0/8 |
| Klass B | 128.0.0.0-191.255.255.255 | 16,384 | 255.255.0.0/16 |
| Klass C | 192.0.0.0-223.255.255.255 | 2,097,152 | 255.255.255.0/24 |
| Klass D | 224.0.0.0-239.255.255.255 | n/a | n/a |
| Klass E | 240.0.0.0-255.255.255.255 | n/a | n/a |
Och här är en tabell över decimal till binär konvertering för subnätmask och oktetter med jokertecken :
| SUBNET MASK | WILDCARD | ||
|---|---|---|---|
| 0 | 00000000 | 255 | 11111111 |
| 128 | 10000000 | 127 | 01111111 |
| 192 | 11 000 000 | 63 | 00111111 |
| 224 | 11100000 | 31 | 00011111 |
| 240 | 11110000 | femton | 00001111 |
| 248 | 11111000 | 7 | 00000111 |
| 252 | 11111100 | 3 | 00000011 |
| 254 | 11111110 | 1 | 0000001 |
| 255 | 11111111 | 0 | 00000000 |
Reserverad IP-adress
Reserverade IP-adresser är en uppsättning IP-adresser som inte är tilldelade någon specifik enhet eller nätverk.
Här är några exempel på reserverade IP-adressintervall:
| Reserverade IP-adresser | |
|---|---|
| 0.0.0.0/8 | Detta nätverk |
| 10.0.0.0/8 | Privat IPv4-adressblock |
| 100.64.0.0/10 | NAT av operatörsklass |
| 127.0.0.0/8 | Loopback |
| 127.0.53.53 | Namnkollision |
| 169.254.0.0/16 | Länka lokalt |
| 172.16.0.0/12 | Privat IPv4-adressblock |
| 192.0.0.0/24 | IETF-protokolluppdrag |
| 192.0.2.0/24 | TEST-NET-1 |
| 192.168.0.0/16 | Privat IPv4-adressblock |
| 198.18.0.0/15 | Nätverk benchmark testning |
| 198.51.100.0/24 | TEST-NET-2 |
| 255.255.255.255 | Begränsad sändningsadress |
Privata IPv4-adresser
Privata IPv4-adresser är en rad IP-adresser som inte är routbara på det offentliga internet. De är reserverade för användning inom privata nätverk, såsom hem, företag och organisationer.
Utbudet av privata IPv4-adresser är:
| Privata IPv4-adresser | |
|---|---|
| Klass A | 10.0.0.0 – 10.255.255.255 |
| Klass B | 172.16.0.0 – 172.31.255.255 |
| Klass c | 192.168.0.0 – 192.168.255.255 |
Speciella IPv4-adresser
Speciella IPv4-adresser är en uppsättning IP-adresser som tjänar specifika syften. Dessa adresser används för specialfunktioner och är inte tilldelade enskilda enheter.
Här är några exempel på speciella IPv4-adresser:
| Speciella IPv4-adresser mysql ändra kolumntyp | |
|---|---|
| Lokal värd | 127.0.0.0 – 127.255.255.255 |
| APIPA | 169.254.0.0 – 169.254.255.255 |
Bogon IPv4-adresser
En bogon IP-adress är en IP-adress som inte är tilldelad eller allokerad till någon specifik enhet eller organisation. Bogonadresser används vanligtvis för att filtrera eller blockera misstänkt eller olaglig nätverkstrafik.
Här är några exempel på bogon IPv4-adressintervall:
| Bogon IPv4-adressintervall | Beskrivning |
|---|---|
| 0.0.0.0/8 | Reserverat adressutrymme |
| 10.0.0.0/8 | Privat nätverk (RFC 1918) |
| 100.64.0.0/10 | Delat adressutrymme (CGN) |
| 127.0.0.0/8 | Loopback-adress |
| 169.254.0.0/16 | Länk-lokal adress (automatisk konfiguration) |
| 172.16.0.0/12 | Privat nätverk (RFC 1918) |
| 192.0.0.0/24 | Reserverat adressutrymme som används för dokumentation |
| 192.0.2.0/24 | Reserverat adressutrymme som används för dokumentation |
| 192.168.0.0/16 | Privat nätverk (RFC 1918) |
| 198.51.100.0/24 | Reserverat adressutrymme som används för dokumentation |
| 203.0.113.0/24 | Reserverat adressutrymme som används för dokumentation |
| 240.0.0.0/4 | Reserverad för framtida användning eller experimentella ändamål |
Varför är det viktigt att lära sig subnät?
Att lära sig subnät är viktigt av ett antal anledningar, inklusive:
- Sparar IP-adresser : Subnäting möjliggör effektiv användning av begränsade IPv4-adresser genom att dela upp ett större nätverk i mindre nätverk, bevara IP-adresser och underlätta bättre hantering.
- Förbättra nätverksprestanda : Subnätverk minskar storleken på sändningsdomäner, minskar nätstockning och förbättrar prestandan genom att begränsa omfattningen av sändningsmeddelanden.
- Förbättra nätverkssäkerhet : Subnäting isolerar olika delar av ett nätverk, vilket förbättrar säkerheten genom att förhindra obehörig åtkomst till känslig data.
- Förenkla nätverkshantering : Subnät gör det lättare att identifiera och felsöka problem genom att isolera problem till specifika subnät, förenkla nätverkshantering och felsökningsprocesser.
- Ensam organisation: Gadgetar på motsvarande subnät kan prata med varandra utan att behöva gå igenom en switch eller annan systemadministrationsgadget.
Genom att lära dig subnäting får du en omfattande förståelse för nätverksdesign, hantering och felsökning, vilket gör dig till en värdefull tillgång inom nätverksområdet.
Sammanfattning
Okej, avslutningsvis är subnäting ganska mycket en avgörande färdighet för nätverksadministratörer och IT-proffs. Det handlar om att hantera och dela ut IP-adresser i nätverk som ett proffs. Detta subnät cheat sheet? Det är din nya bästa vän. Den har allt du behöver veta om subnät, från att komma runt IP-adresser och subnätmasker till lingo som CIDR-notation och VLSM. Följ bara guiden, använd formlerna och tabellerna, så blir subnäting en promenad i parken. Fortsätt med det, och du kommer att bli en undernätsmästare på nolltid, skapa smarta nätverksdesigner, använda adresser som en chef och öka nätverksprestanda. Begränsningar för subnät. Kommunikation mellan ett subnät till ett annat subnät kräver en router. En dåligt konfigurerad eller dödligt misslyckad router kan avsevärt påverka din organisations nätverk.
Subnet Cheat Sheet – Vanliga frågor
1. Hur avgör man användbara värdar?
För att fastställa användbar värd måste du subtrahera subnät-ID-adress och broadcast-adress från totala adresser. Till exempel:-
Användbara värdar = Totala adresser – Subnät-ID – Broadcast-adress
Användbara värdar = 256 – 1 – 1
Användbara värdar = 254
2. Vilka är de reserverade IP-adresserna?
| Reserverade intervall | |
|---|---|
| RFC1918 | 10.0.0.0 – 10,255,255,255 |
| Lokal värd | 127.0.0.0 – 127.255.255.255 |
| RFC1918 | 172.16.0.0 – 172.31.255.255 |
| RFC1918 | 192.168.0.0 – 192.168.255.255 |
3. Vad händer om du hade ett 255.255 255.0 subnät?
En subnätmask på 255.255. 255,0 skulle ge dig många nätverk (2 16 ) och 254 värdar . Ett undernät på 255.255. 0.0 skulle ge dig massor av värdar (ca 216) och 256 nätverk