Inom nätverksområdet är det avgörande att förstå vägen som datapaket tar från en punkt till en annan för att diagnostisera och felsöka anslutningsproblem. Ett av de mest värdefulla verktygen för detta ändamål är traceroute> kommando i Linux. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i krångligheterna traceroute> kommando, utforska dess funktionalitet, alternativ och tillhandahålla omfattande exempel för att illustrera dess användning.
Introduktion till Traceroute:
Den ` traceroute`> kommando är ett nätverksdiagnostikverktyg som används för att spåra den rutt som paket tar från en källa till en destination över ett IP-nätverk. Det ger värdefulla insikter om nätverksvägen, inklusive antalet hopp (routrar) mellan källan och destinationen, och tur och retur-tiden (RTT) för varje hopp.
Grundläggande syntax för Traceroute:
Den grundläggande syntaxen för ` traceroute`> kommandot är som följer:
traceroute [options] destination>
Alternativ: Olika alternativ kan användas för att anpassa beteendet för traceroute-kommandot, så att användarna kan specificera parametrar som det maximala antalet hopp, antalet sonder per hopp och timeout för varje sond.
Förstå Traceroute Output:
När den utförs,traceroute>kommandot ger en detaljerad utdata som avslöjar den väg som paketen tar för att nå destinationen. Varje rad i utgången representerar ett hopp längs rutten, som visar routerns IP-adress, dess värdnamn (om tillgängligt) och tiden för tur och retur (RTT) för sonden.
Tillgängliga alternativ i Traceroute
| Alternativ | Beskrivning |
|---|---|
| -4 | Använd IPv4 |
| -6 | Använd IPv6 |
| -F | Fragmentera inte paket |
| -f first_ttl | Börja från det första TTL-hoppet linux make-kommando |
| -g grind | Led paketet genom porten |
| -m max_ttl | Ställ in max antal hopp |
| -n markdown-bild | Lös inte IP-adresser till domännamn |
| -p port | Ställ in destinationsporten |
| -q nqueries | Ställ in antalet sonder per varje hopp |
| paket | Hela paketlängden |
| -hjälp | Visa hjälpmeddelanden och avsluta |
Exempel på Traceroute-användning:
- 1. Grundläggande Traceroute-användning
- 2. Använda IPv4 med Traceroute
- 3. Använda IPv6 med Traceroute
- 4. Fragmentera inte paketet
- 5. Utgå från en specifik TTL (Time To Live)
- 6. Dirigera paketet genom en gate
- 7. Ställa in maximalt antal humle
- 8. Inaktivera IP-adressupplösning
- 9. Ställa in destinationsport
- 10. Ställa in antal sonder per hopp
- 11. Ställa in paketlängd
- 12. Visa hjälpmeddelanden
1. Grundläggande Traceroute-användning
För att utföra en grundläggande traceroute-operation till en destination, kör helt enkelt följande kommando:
traceroute google.com>

Detta kommando spårar rutten tillgoogle.com>domän, som visar IP-adresser och tider för tur och retur för varje hopp längs vägen.
2. Använda IPv4 med Traceroute
De-4>alternativet tillåter användare att specificera användningen av IPv4 när de utför en traceroute-operation. Detta är särskilt användbart vid felsökning av anslutnings- eller nätverksproblem relaterade till IPv4-adresser.
Syntax:
traceroute -4 google.com>

Förklaring: Genom att använda ` -4`> alternativet använder traceroute exklusivt IPv4-adresser för att spåra rutten till destinationen ` google.com`>
3. Använda IPv6 med Traceroute
Omvänt, den ` -6`> option instruerar traceroute att använda IPv6-adresser för traceroute-operationen. Det här alternativet är viktigt när du arbetar med nätverk som främst använder IPv6-adressering.
Syntax:
traceroute -6 google.com>

Förklaring: Genom att ange ` -6`> alternativet använder traceroute IPv6-adresser för att spåra rutten till destinationen ` google.com`> .
4. Fragmentera inte paketet
Den ` -F`> alternativet förhindrar paketfragmentering under traceroute-operationen. Detta kan vara fördelaktigt vid felsökning av nätverksanslutningsproblem relaterade till paketfragmentering.
Syntax:
traceroute -F google.com>

2 till 1 multiplexor
Förklaring: Genom att använda ` -F`> alternativet, ser traceroute till att paket inte fragmenteras under traceroute-processen till destinationen ` google.com`> .
5. Utgå från en specifik TTL (Time To Live)
Den ` -f`> alternativet tillåter användare att ange startvärdet för TTL (Time To Live) för traceroute-operationen. Det här alternativet är användbart när du vill börja spåra rutten från ett specifikt hopp istället för standardstartpunkten.
Syntax:
traceroute -f 10 google.com>

Förklaring: Genom att tillhandahålla ` -f`> alternativet följt av TTL-värdet (t.ex. 10), traceroute initierar traceroute-operationen från det angivna hoppet till destinationen ` google.com`> .
6. Dirigera paketet genom en gate
De-g>alternativet gör det möjligt för användare att dirigera paketet genom en specifik gateway under traceroute-operationen. Detta är användbart för att dirigera trafik genom en specifik nätverksväg för diagnostiska ändamål.
Syntax:
traceroute -g 192.168.43.45 google.com>

Förklaring: Genom att använda ` -g`> alternativet följt av gatewayens IP-adress, traceroute dirigerar paketet genom den angivna gatewayen för att nå destinationen ` google.com`> .
7. Ställa in maximalt antal humle
De-m>alternativet tillåter användare att ställa in det maximala antalet hopp för att paketet ska nå destinationen. Som standard är det maximala TTL-värdet inställt på 30.
Syntax:
nollor
traceroute -m 5 google.com>

Förklaring: Genom att ange ` -m`> alternativet följt av det önskade TTL-värdet (t.ex. 5), traceroute begränsar traceroute-operationen till maximalt 5 hopp till destinationen ` google.com`> .
8. Inaktivera IP-adressupplösning
Den ` -n`> option instruerar traceroute att inte lösa IP-adresser till deras motsvarande domännamn. Detta kan påskynda traceroute-operationen genom att hoppa över DNS-upplösningsprocessen.
Syntax:
traceroute -n google.com>

Förklaring: Genom att använda ` -n`> alternativet, traceroute visar IP-adresser istället för att lösa dem till domännamn under traceroute-operationen till destinationen ` google.com`> .
9. Ställa in destinationsport
De-p>alternativet tillåter användare att ange destinationsporten som ska användas under traceroute-operationen. Som standard är målporten inställd på 33434. Syntax:
traceroute -p 20292 google.com>

Förklaring: Genom att tillhandahålla ` -p`> alternativet följt av det önskade portnumret (t.ex. 20292), traceroute använder den angivna porten för traceroute-operationen till destinationen ` google.com`> .
10. Ställa in antal sonder per hopp
De-q>alternativet gör det möjligt för användare att ställa in antalet sonder som skickas till varje hopp under traceroute-operationen. Som standard skickas tre sonder per hopp.
Syntax:
traceroute -q 1 google.com>

Förklaring: Genom att använda ` -q`> alternativet följt av det önskade antalet prober (t.ex. 1), skickar traceroute det angivna antalet prober per hopp under traceroute-operationen till destinationen ` google.com`> .
11. Ställa in paketlängd
Användare kan ange hela paketlängden med hjälp av ` packetlen`> alternativ. Som standard använder traceroute 60-byte paket.
lexikografisk ordning
Syntax:
traceroute google.com 100>

Förklaring: Genom att tillhandahålla paketlängdsvärdet (t.ex. 100), använder traceroute paket med den specificerade längden under traceroute-operationen till destinationen ` google.com`> .
12. Visa hjälpmeddelanden
De--help>alternativet visar hjälpmeddelanden och utgångar, ger användarna information om användningen och tillgängliga alternativ för traceroute-kommandot.
Syntax:
traceroute --help>

visar hjälp av traceroute
Förklaring: Genom att utföra ` traceroute --help`> kommando visar traceroute hjälpmeddelanden som beskriver användningen och tillgängliga alternativ för traceroute-kommandot.
Slutsats:
De traceroute> kommando i Linux erbjuder ett brett utbud av alternativ för att spåra paketrutten till en destination. Genom att förstå dessa alternativ och deras syntax kan användare effektivt diagnostisera problem med nätverksanslutning och felsöka routingproblem. Oavsett om det gäller att specificera IP-versioner, kontrollera paketbeteende eller anpassa traceroute-operationen, ger traceroute-kommandot omfattande funktionalitet för nätverksanalys och felsökning.