EDG och EWG, båda är elektrofila aromatiska riktningsgrupper. Och det här är former av substituenter som vi kan hitta i organiska föreningar. Om du har tittat på en molekyls struktur kanske du har märkt att vissa atomer är märkta med ett E eller EWG medan andra är märkta med ett E eller EDG. Dessa förkortningar hänvisar till elektroniska effekter som kan påverka en molekyls reaktivitet och egenskaper. I den här artikeln kommer vi att diskutera skillnaden mellan EDG och EWG.
Vad är en EDG?
EDG står för Electron Donating Group , som är en funktionell grupp som donerar elektroner till en molekyl, vilket gör den mer reaktiv och nukleofil. Närvaron av en EDG i en molekyl kan ha flera effekter på dess egenskaper. Till exempel kan det öka surheten hos molekylen genom att stabilisera konjugatbasen genom delokalisering av negativ laddning. EDG kan också öka molekylens basicitet genom att tillhandahålla ensamma elektronpar som kan acceptera protoner.
Några exempel på EDGs inkluderar:
- Alkylgrupper: Dessa är grupper som bara innehåller kol- och väteatomer, såsom metyl-, etyl- och isopropylgrupper.
- Alkoxigrupper: Dessa är grupper som innehåller en syreatom bunden till en alkylgrupp, såsom metoxi-, etoxi- och proxygrupper.
Vad är en EWG?
EWG står för Electron-Withdrawing Group , som är en funktionell grupp som drar bort elektroner från en molekyl, vilket gör den mindre reaktiv och nukleofil. Närvaron av en EWG i en molekyl kan också ha flera effekter på dess egenskaper. Till exempel kan det minska surheten hos molekylen genom att destabilisera konjugatbasen genom delokalisering av negativ laddning. EWG kan också minska molekylens basicitet genom att dra ut ensamma elektronpar som kan acceptera protoner.
Några exempel på EWG inkluderar:
- Nitrogrupper: Dessa är grupper som innehåller en kväveatom bunden till två syreatomer, såsom nitro- och nitrosogrupper.
- Karbonylgrupper : Dessa är grupper som innehåller en kolatom som är dubbelbunden till en syreatom, såsom aldehyder, ketoner och estrar.
Skillnaden mellan EDG och EWG
Fast egendom | EDG | EWG |
| Definition | EDG står för en elektrondonerande grupp | EWG står för en elektronåtdragande grupp |
| Effekt på resonans | Ökar elektrondensiteten i pi-system | Minskar elektrontätheten i pi-system |
| Effekter på reaktivitet | Ökar frekvensen av reaktioner som involverar en nukleofil attack. | Ökar frekvensen av reaktioner som involverar en elektrofil attack. |
| Effekter på molekylära egenskaper | Ökar kokpunkten på grund av bildandet av vätebindningar med vattenmolekyler. | Sänker kokpunkten på grund av frånvaron av vätebindning |
| Exempel | -OH, -NH2, -OR, -NHR | -N02, -CN, -COOH, -C=O |
Slutsats:
EDG och EWG är viktiga begrepp inom organisk kemi som kan användas för att förutsäga och kontrollera en molekyls reaktivitet. EDG:er donerar elektroner och ökar elektrondensiteten i en molekyl.
Vanliga frågor:
- Vad står EDG för?
EDG står för elektrondonerande grupp. Vad står EWG för?
EWG står för elektronbortdragande grupp. Vad är skillnaden mellan EDG och EWG?
Huvudskillnaden mellan EDG och EWG är deras effekt på elektrondensiteten hos en molekyl. EDG ökar elektrondensiteten i molekylen, medan EWG minskar elektrondensiteten. Hur påverkar EDG och EWG kemiska reaktioner?
EDG och EWG påverkar molekylers reaktivitet på olika sätt. EDG gör molekyler mer reaktiva mot elektrofiler, medan EWG gör dem mer reaktiva mot nukleofiler. Vilka är några exempel på EDG?
Exempel på EDG inkluderar aminogrupper (-NH2), hydroxylgrupper (-OH) och alkylgrupper (-R). Vilka är några exempel på EWG?
Exempel på EWG inkluderar karbonylgrupper (C=O), nitrogrupper (-NO2) och halogener (-F, -Cl, -Br, -I). Hur används EDG och EWG i organisk kemi?
EDG och EWG används för att förutsäga och förklara reaktiviteten och selektiviteten hos organiska reaktioner. Till exempel kan kemister använda effekterna av dessa grupper för att styra syntesen av specifika föreningar eller för att optimera reaktionsförhållandena.