Routing Information Protocol (RIP) är ett dynamiskt routingprotokoll som använder hoppräkning som ett routingmått för att hitta den bästa vägen mellan källan och destinationsnätverket. Det är ett distans-vektor routingprotokoll som har ett AD-värde på 120 och fungerar på nätverkslagret i OSI-modellen. RIP använder portnummer 520.

Hoppräkning

Hoppräkning är antalet routrar som förekommer mellan käll- och destinationsnätverket. Vägen med det lägsta antalet hopp anses vara den bästa vägen för att nå ett nätverk och placeras därför i rutttabellen. RIP förhindrar routingslingor genom att begränsa antalet tillåtna hopp i en väg från källa och destination. Det maximala antalet hopp som tillåts för RIP är 15 och ett hoppantal på 16 anses vara oåtkomligt för nätverket.

Funktioner hos RIP

1. Uppdateringar av nätverket utbyts regelbundet.
2. Uppdateringar (ruttinformation) sänds alltid.
3. Fullständiga routingtabeller skickas i uppdateringar.
4. Routrar litar alltid på routinginformation som tas emot från grannroutrar. Detta är också känt som Routing på rykten.

java gör while loop

RIP-versioner:

Det finns tre versioner av routinginformationsprotokoll – RIP version 1 , RIP version 2 , och RIPng .

RIP v1 är känd som Klassiskt Routingprotokoll eftersom det inte skickar information om subnätmask i sin routinguppdatering.
RIP v2 är känd som Klasslös Routing Protocol eftersom det skickar information om subnätmask i sin routinguppdatering.

>> Använd debug-kommandot för att få detaljerna:

 # debug ip rip>

>> Använd det här kommandot för att visa alla rutter som är konfigurerade i routern, säg för router R1:

 R1# show ip route>

>> Använd det här kommandot för att visa alla protokoll som är konfigurerade i routern, säg för router R1:

 R1# show ip protocols>

Konfiguration :

Tänk på den ovan givna topologin som har 3-routrar R1, R2, R3. R1 har IP-adress 172.16.10.6/30 på s0/0/1, 192.168.20.1/24 på fa0/0. R2 har IP-adress 172.16.10.2/30 på s0/0/0, 192.168.10.1/24 på fa0/0. R3 har IP-adress 172.16.10.5/30 på s0/1, 172.16.10.1/30 på s0/0, 10.10.10.1/24 på fa0/0.

bild som bakgrund i css

Konfigurera RIP för R1:

 R1(config)# router rip R1(config-router)# network 192.168.20.0 R1(config-router)# network 172.16.10.4 R1(config-router)# version 2 R1(config-router)# no auto-summary>

Notera: inget automatiskt sammanfattningskommando inaktiverar automatisk sammanfattning. Om vi ​​inte väljer någon automatisk sammanfattning kommer nätmasken att betraktas som klassificerad i version 1.

Konfigurera RIP för R2:

 R2(config)# router rip R2(config-router)# network 192.168.10.0 R2(config-router)# network 172.16.10.0 R2(config-router)# version 2 R2(config-router)# no auto-summary>

Konfigurera RIP för R3 på samma sätt:

java-strängen är tom

 R3(config)# router rip R3(config-router)# network 10.10.10.0 R3(config-router)# network 172.16.10.4 R3(config-router)# network 172.16.10.0 R3(config-router)# version 2 R3(config-router)# no auto-summary>

RIP-timers:

• Uppdatera timer: Standardtidpunkten för routinginformation som utbyts av routrarna som använder RIP är 30 sekunder. Med hjälp av en uppdateringstimer byter routrarna ut sin routingtabell med jämna mellanrum.
• Ogiltig timer: Om ingen uppdatering kommer förrän efter 180 sekunder, anser destinationsroutern att den är ogiltig. I det här scenariot räknas destinationsrouterns mark hop som 16 för den routern.
• Håll ned timer: Detta är den tid som routern väntar på att en grannrouter ska svara. Om routern inte kan svara inom en viss tid förklaras den död. Det är 180 sekunder som standard.
• Spoltid: Det är den tid efter vilken ruttens inmatning rensas om den inte svarar inom spolningstiden. Det är 60 sekunder som standard. Denna timer startar efter att rutten har förklarats ogiltig och efter 60 sekunder, dvs tiden kommer att vara 180 + 60 = 240 sekunder.

Observera att alla dessa tider är justerbara. Använd detta kommando för att ändra timers:

 R1(config-router)#  timers basic R1(config-router)#  timers basic 20 80 80 90>

Normal användning av RIP:

Små till medelstora nätverk: RIP används normalt i små till medelstora nätverk som har måttligt grundläggande styrningsförutsättningar. Det är inte svårt att designa och kräver lite stöd, vilket är ett känt beslut för små organisationer. Äldre organisationer: RIP används ännu i vissa arvsnätverk som skapades innan ytterligare utvecklade styrkonventioner skapades. Dessa organisationer kanske inte förtjänar kostnaden och ansträngningen av översyn, så de fortsätter att involvera RIP som sin ledningskonvention. Labbförhållanden: RIP används mycket av tiden i labbförhållanden för test- och inlärningsändamål. En grundläggande konvention är inte svår att sätta upp, som driver det till ett anständigt beslut i lärorikt syfte. Backup eller repetitiv styrning: I vissa organisationer kan RIP användas som en förstärkning eller överdriven styrning, om det inte finns en chans att den väsentliga styrkonventionen faller platt eller stöter på problem. RIP är i allmänhet inte så produktivt som andra regikonventioner, men det kan mycket väl vara till hjälp som en förstärkning om det skulle inträffa en kris.

Fördelar med RIP:

Enkelhet: RIP är ett relativt enkelt protokoll att konfigurera och hantera, vilket gör det till ett idealiskt val för små till medelstora nätverk med begränsade resurser. Enkel implementering: RIP är lätt att implementera, eftersom det inte kräver mycket teknisk expertis att installera och underhålla. Konvergens: RIP är känt för sin snabba konvergenstid, vilket innebär att den snabbt kan anpassa sig till förändringar i nätverkstopologi och ruttpaket effektivt. Automatiska uppdateringar: RIP uppdaterar automatiskt routingtabeller med jämna mellanrum, vilket säkerställer att den mest uppdaterade informationen används för att dirigera paket. Låg bandbreddsoverhead: RIP använder en relativt låg mängd bandbredd för att utbyta routinginformation, vilket gör det till ett idealiskt val för nätverk med begränsad bandbredd. Kompatibilitet: RIP är kompatibel med många olika typer av routrar och nätverksenheter, vilket gör det enkelt att integrera i befintliga nätverk.

Nackdelar med RIP:

Begränsad skalbarhet: RIP har begränsad skalbarhet, och det kanske inte är det bästa valet för större nätverk med komplexa topologier. RIP kan bara stödja upp till 15 hopp, vilket kanske inte är tillräckligt för större nätverk. Långsam konvergens: Även om RIP är känt för sin snabba konvergenstid, kan det vara långsammare att konvergera än andra routingprotokoll. Detta kan leda till förseningar och ineffektivitet i nätverkets prestanda. Routningsslingor: RIP kan ibland skapa routingslingor, vilket kan orsaka nätverksstockning och minska den totala nätverksprestandan. Begränsat stöd för lastbalansering: RIP stöder inte sofistikerad lastbalansering, vilket kan resultera i suboptimala routingvägar och ojämn distribution av nätverkstrafik. Säkerhetssårbarheter: RIP tillhandahåller inga inbyggda säkerhetsfunktioner, vilket gör den sårbar för attacker som spoofing och manipulering. Ineffektiv användning av bandbredd: RIP använder mycket bandbredd för periodiska uppdateringar, vilket kan vara ineffektivt i nätverk med begränsad bandbredd.