Slutledning:

Inom artificiell intelligens behöver vi intelligenta datorer som kan skapa ny logik från gammal logik eller genom bevis, så att generera slutsatserna från bevis och fakta kallas slutledning .

Slutledningsregler:

Inferensregler är mallarna för att generera giltiga argument. Slutledningsregler tillämpas för att härleda bevis inom artificiell intelligens, och beviset är en följd av slutsatsen som leder till det önskade målet.

I slutledningsregler spelar implikationen bland alla bindemedel en viktig roll. Följande är några terminologier relaterade till slutledningsregler:

mus och typer av mus

Inblandning:Det är en av de logiska kopplingarna som kan representeras som P → Q. Det är ett booleskt uttryck.Samtala:Motsatsen till implikation, vilket betyder att propositionen på höger sida går till vänster och vice versa. Det kan skrivas som Q → P.Kontrapositiva:Negationen av converse benämns som kontrapositiv, och den kan representeras som ¬ Q → ¬ P.Omvänd:Negationen av implikation kallas invers. Det kan representeras som ¬ P → ¬ Q.

Från ovanstående term är några av de sammansatta påståendena likvärdiga med varandra, vilket vi kan bevisa med hjälp av sanningstabellen:

Därför kan vi från ovanstående sanningstabell bevisa att P → Q är ekvivalent med ¬ Q → ¬ P, och Q→ P är ekvivalent med ¬ P → ¬ Q.

Typer av slutledningsregler:

1. Inställningsläge:

Modus Ponens-regeln är en av de viktigaste slutledningsreglerna, och den säger att om P och P → Q är sanna, då kan vi sluta oss till att Q kommer att vara sant. Det kan representeras som:

Exempel:

Påstående-1: 'Om jag är sömnig så går jag och lägger mig' ==> P→ F
Statement-2: 'Jag är sömnig' ==> P
Slutsats: 'Jag går och lägger mig.' ==> F.
Därför kan vi säga att om P→ Q är sant och P är sant så kommer Q att vara sant.

Proof by Truth-tabell:

2. Metod för att ta bort:

Modus Tollens regel säger att om P→ Q är sant och ¬ Q är sant, sedan ¬ P kommer också att stämma. Det kan representeras som:

Uttalande-1: 'Om jag är sömnig så går jag och lägger mig' ==> P→ F
Uttalande-2: 'Jag går inte och lägger mig.'==> ~F
Uttalande-3: Vilket drar slutsatsen att ' jag är inte trött ' => ~P

Proof by Truth-tabell:

3. Hypotetisk syllogism:

Den hypotetiska syllogismregeln säger att om P→R är sant närhelst P→Q är sant, och Q→R är sant. Det kan representeras som följande notation:

Exempel:

Uttalande-1: Om du har min hemnyckel kan du låsa upp mitt hem. P→F
Uttalande-2: Om du kan låsa upp mitt hem kan du ta mina pengar. Q→R
Slutsats: Om du har min hemnyckel kan du ta mina pengar. P→R

Bevis genom sanningstabell:

4. Disjunktiv syllogism:

Regeln för disjunktiv syllogism säger att om P∨Q är sant och ¬P är sant, så kommer Q att vara sant. Det kan representeras som:

Exempel:

våren ram

Uttalande-1: Idag är det söndag eller måndag. ==>P∨Q
Uttalande-2: Idag är det inte söndag. ==> ¬P
Slutsats: Idag är det måndag. ==> F

Bevis genom sanningstabell:

5. Tillägg:

Additionsregeln är en av de vanligaste slutledningsregeln, och den säger att om P är sant så kommer P∨Q att vara sant.

Exempel:

Påstående: Jag har en vaniljglass. ==> P
Uttalande-2: Jag har chokladglass.
Slutsats: Jag har vanilj- eller chokladglass. ==> (P∨Q)

Bevis av Truth-Table:

6. Förenkling:

Förenklingsregeln säger att om P∧ F är sant alltså Q eller P kommer också att vara sant. Det kan representeras som:

Bevis av Truth-Table:

7. Upplösning:

Upplösningsregeln säger att om P∨Q och ¬ P∧R är sanna, så kommer Q∨R också att vara sanna. Det kan representeras som

Bevis av Truth-Table: